Futsal i ungdomsfotbollen: den praktiska guiden för tränare (säsong 25-26)

Du har bokat hallen i tre månader, nittio minuter i veckan, och i slutet av vintern irriterar du dig över att spelarna i mars behöver ett helt träningspass på gräset innan passningarna sitter igen. Det beror inte på dina spelare. Det beror på att du har spelat fotboll i hallen i stället för futsal. Och just den skillnaden avgör om vinteruppehållet blir ett förlorat block eller ett utvecklingssteg.

Futsal är inte fotbollens lillasyster. Det är en egen idrott med eget regelverk, egen boll och egen spelidé. Använder du futsal som träningskomplement under hallsäsongen får du inte mindre utan mer: snabbare beslut, bättre bollkontroll, högre kontaktdensitet. Proffsen som alla dina spelare känner till har vetat det länge.

”Som liten pojke i Argentina spelade jag futsal på gatan och i klubben. Det var otroligt roligt och hjälpte mig verkligen att bli den spelare jag är i dag.” — Lionel Messi, citerad i FA Beginner's Guide to Futsal

Den här guiden visar vad som skiljer futsal från hallfotboll, vilka åtta regler du som tränare behöver kunna, hur en vettig veckoplan över sex veckor ser ut och vilka fem övningar som ger överföring tillbaka till gräset. Dessutom: skadeförebyggande arbete, myter, futsal för flickor och ett konkret nästa steg för din egen hallsäsong. Skriven för tränare med lag i åldern 12 till 16 år i föreningsvardagen.

Vad futsal är och vad det inte är

Futsal uppstod 1934 i Montevideo som en hallversion av fotbollen: läraren Juan Carlos Ceriani blandade delar ur fotboll, basket, handboll och vattenpolo till ett eget spel för sina elever på YMCA. I dag är futsal FIFA:s officiella inomhusform, med eget VM, egna förbund och ett regelverk som ses över varje år.

Det som futsal oftast förväxlas med är den klassiska hallfotbollen med sarg, som de flesta föreningstränare känner igen: fem mot fem eller sex mot sex på en basketplan, med sarg, hög andel boll i spel och många sargkontakter. Det är inte futsal. Att bollen studsar tillbaka in i spel i stället för att gå ut ändrar hela spelidén, och därmed också allt du kan träna i hallen.

I Sverige är gränsdragningen värd en extra rad. SvFF för egna spelformer för futsal vid sidan av fotbollens fem — bland annat 3 mot 3 med sarg och 5 mot 5 — så futsal räknas som en egen gren och inte som en hallvariant av fotbollen. Att sargen står i namnet på den minsta formen betyder att svensk barnfutsal inte nödvändigtvis spelas utan sarg. Vilka åldrar, mått och speltider som gäller för de svenska futsal-spelformerna får du hos SvFF och ditt distriktsförbund; siffrorna i resten av den här artikeln kommer genomgående från FIFA:s internationella futsalregler.

De fem grundstenarna, utan vilka det inte är futsal (FA Beginner's Guide to Futsal):

• Hårt golv (parkett, sportgolv, linoleum). Inget gräs, inget konstgräs annat än undantagsvis.
• Futsalboll i storlek 3 eller 4 med dämpad studs (60 till 65 procent av studshöjden hos en vanlig träningsboll).
• Fem mot fem inklusive målvakt, högst 14 spelare i truppen, flygande byten utan begränsning.
• Sidlinjer i stället för sarg: bollen går ut och sätts i spel igen med inspark (inget inkast).
• Domarna räknar ner 4-sekundersregeln synligt med fingrarna i luften.

Utelämnar du någon av de fem punkterna spelar du något annat. Mer om hur fotbollens fem spelformer hänger ihop och vad som gäller i vilken ålder hittar du i översikten över spelformer i barn- och ungdomsfotbollen.

Varför futsal gör fotbollsspelare bättre

Det kvantitativa argumentet går via bollkontakter och spelintensitet. I en futsalmatch på 40 minuter kommer en spelare upp i 200 till 300 bollkontakter. I 11 mot 11 handlar det om 40 till 80 beroende på position. Det är inte bara en kvantitativ skillnad, det är en annan inlärningssituation.

Varje bollkontakt är ett beslut. Kort passning, lång passning, dribbling, vändning, skott, lyft. Den som fattar beslut sex gånger så ofta per match lär sig att fatta beslut sex gånger snabbare. Det är den egentliga hävstången i ungdomsutvecklingen, inte tekniken. Den viktigaste drivkraften bakom taktisk mognad är den kognitiva belastningen: uppfatta, välja, utföra under tidspress. Futsal koncentrerar precis det.

En andra mätbar storhet är sprintdensiteten. I ukrainsk proffsfutsal ligger 5,2 procent av speltiden på anaerob-alaktisk och 3,0 procent på anaerob-glykolytisk belastning, korta maximala sprinter tätt efter varandra. På stor plan når du inte de värdena, eftersom vägarna är för långa.

Det kvalitativa argumentet går via proffskarriärerna. Cristiano Ronaldo: ”Under min barndom i Portugal spelade vi bara futsal, det lilla utrymmet hjälpte mig att förbättra min bollkontroll på trång yta, och jag kände mig fri i futsalen. Utan futsal hade jag inte varit den spelare jag är i dag.” Zinédine Zidane: ”Tekniken i futsal är en annan än i 11 mot 11; det finns spektakulära aktioner som du inte ens skulle försöka dig på i fotboll. Det gör idrotten roligare att se på” (båda citaten via FA Beginner's Guide to Futsal). Iniesta, Xavi, Pelé, Ronaldinho — listan är lång och inte slumpmässig.

Det här tar dina spelare konkret med sig:

• Bättre bollhållning på trång yta. Planen tvingar fram sulan, mottagning med kroppen mellan boll och försvarare och snabba avslut på dribblingen.
• Snabbare speluppfattning. Fyra medspelare plus målvakt, sex motståndare inklusive domare, allt inom ett normalt synfält.
• Renare avslut från medeldistans. Målet är 3 gånger 2 meter, målvakten har mindre yta att försvara men kortare reaktionstid. Den som avslutar rent i futsal gör det ännu hellre på gräs med större mål och mer tid.
• Högre pressvillighet. 4-sekundersregeln tvingar fram omedelbar press efter bollförlust.

Den första punkten förtjänar en ärlig kommentar: det som är belagt är framför allt bollfysiken, ett direkt bevis för överföring till gräset saknas hittills, och den som vill träna första kontakten riktat i stället för att hoppas på en futsaleffekt hittar tekniken i guiden om bollkontroll och första kontakten.

De 8 futsalreglerna varje fotbollstränare behöver kunna

Du behöver inte kunna hela regelverket utantill. Åtta punkter räcker för träning och cup. FIFA Futsal Laws 2025-26 är det fullständiga dokumentet (fritt online); hur reglerna tillämpas i svenskt seriespel och i cuper ligger hos SvFF och distriktsförbunden.

De åtta regelpunkterna i detalj:

1. Planen är 40 gånger 20 meter. Internationell standard, i praktiken är det hallen som bestämmer måtten. FIFA tillåter 25 till 42 meters längd och 16 till 25 meters bredd. I föreningsvardagen spelar du nästan alltid i en basketthall eller på en volleybollplan. Linjerna är 8 cm breda (Law 1).
2. Det D-formade straffområdet. I stället för en rektangel två kvartscirklar med 6 meters radie runt stolparna, förbundna med en 3,16 m lång rak linje — därav den karaktäristiska D-formen (Law 1, Section 4).
3. 6-metersmärket och 10-metersmärket. 6-metersmärket är den vanliga straffpunkten. 10-metersmärket blir relevant vid ackumulerade foul: från halvlekens sjätte foul blir det direkt frispark utan mur från 10-metersmärket eller från foulplatsen, beroende på vilket som ligger närmare mål (Law 13).
4. 4-sekundersregeln. Varje fast situation (inspark, hörna, inspark från mål, frispark) ska utföras inom 4 sekunder. Domaren räknar synligt med handen. Vid överskridande blir det indirekt frispark till motståndaren. Gäller också målvakten på egen planhalva: 4 sekunders bollinnehav, därefter indirekt frispark (Law 8 + Law 12).
5. Ackumulerade foul. Per halvlek räknas ett lags förseelser som ger direkt frispark. Foul 1 till 5: vanlig frispark med mur. Från foul 6: direkt frispark utan mur från 10-metersmärket, försvararen måste hålla 5 meters avstånd. Det blir matchens hårdaste sanktion och ändrar hur mycket risk laget tar i presspelet (Law 13).
6. Inget inkast, utan inspark. Går bollen över sidlinjen sparkar spelaren in bollen i spel från stillastående, bollen måste ligga stilla. Mål direkt på inspark räknas inte. 4-sekundersregeln gäller (Law 15).
7. Flygande byten. Obegränsade byten under spelets gång, vid en markerad bytesruta på egen planhalva, utan domarens tillstånd. Den spelare som byts ut måste ha lämnat planen helt innan den nye kommer in (Law 3). Följden i tränarvardagen: rättvis fördelning av speltiden är organisatoriskt trivial i futsal, eftersom du kan byta när som helst. Hur det funkar utan flygande byten i vanligt seriespel visar rättvis speltid i ungdomsfotbollen.
8. Glidtacklingar är förbjudna i kamp om bollen med kroppskontakt. De är tillåtna bara när ingen motståndare är i närheten (för att rädda bollen). Förseelse ger indirekt frispark, vid vårdslöst spel direkt rött (Law 12).

Hela jämförelsen av fasta situationer — hörna, frispark och muravstånd — hittar du i fördjupningen om hörnsparksvarianter i ungdomsfotbollen; i futsal är muravståndet genomgående 5 meter i stället för 9,15.

Futsal under hallsäsongen: en träningsplan på 6 veckor

En vettig futsalvinter är sex veckor med två träningspass om 60 minuter i veckan, alltså tolv pass totalt. Mer går bra, mindre blir för kort för överföringseffekten. Uppbyggnaden följer intensitetsprofilen i professionell futsal: 54,9 procent aerob belastning, 36,9 procent blandad och 8,2 procent anaerob, nedbrutet till ungdomsnivå och amatörernas träningstid.

Veckostrukturen:

• Vecka 1, bollvana och 4-sekundersregeln. Futsalbollen rullar långsammare och studsar annorlunda. Första passet: många kontakter med sula och insida, passa-och-gå-övningar utan press. Andra passet: första spelformerna med 4-sekundersigångsättning, där tränaren är domare.
• Vecka 2, pivotspel och passningsstationer. Pivoten är den centrala passningsstationen med ryggen mot mål. Första passet: teknisk grundform (mottagning med sulan, returpassning). Andra passet: 3 mot 2 i omställningsspel med fast pivotroll.
• Vecka 3: 1 mot 1 och presstriggers. På trång yta avgör 1 mot 1. Första passet: 1 mot 1 med vändningar och krav på resultat. Andra passet: blockpress med definierade triggers (passning till ytterspelaren, retur till målvakten).
• Vecka 4, fasta situationer och målaktioner. Hörna, frispark, inspark och pivotpassning som fast situation. Första passet: nöta in rutinerna. Andra passet: fasta situationer under realistisk press (4-sekundersräkning).
• Vecka 5, spelformerna 3 mot 3 och 4 mot 4. Mindre yta, många byten. Första passet: 3 mot 3 på 20 gånger 15 meter med målspelsprincip. Andra passet: 4 mot 4 med flygande byten var 90:e sekund.
• Vecka 6, minicupsimulering. Intern cup eller två träningsmatcher mot ett annat lag i föreningen i full futsalform: 5 mot 5, 4 sekunder, ackumulerade foul. Reflektion efteråt om vad från vinterträningen som ska med ut på gräset.

PDF:en högst upp i kapitlet innehåller en sida per vecka med övningspunkter, tidsramar och tränartips, tänkt att skrivas ut och ta med till hallen. Vill du lägga in planen i årsplaneringen hamnar den typiskt i blocket från slutet av november till mitten av januari, beroende på seriekalendern.

Fem futsalövningar med överföring till gräset

De fem övningarna är valda så att var och en tränar in ett konkret beteende som hjälper på gräset. Ingen samling godtyckliga spelformer, utan fem byggstenar med tydlig verkanslogik.

1. Pivotspel med returpassning

Pivoten (av latinets ord för vridpunkt) är standardrollen i futsalens anfallsspel: en spelare med ryggen mot mål som tar emot bollen, håller den och lägger av till påkommande medspelare. På gräset motsvarar det den främste anfallaren i 4-3-3 eller den klassiske mittforwarden i 4-4-2.

Uppställning: Pivoten på 6-metersmärket, tre passningsstationer i halvcirkel på 10-meterslinjen, en passiv försvarare bakom pivoten. Genomförande: A1 spelar i fötterna på pivoten, som säkrar bollen med sulan, inte vänder utan lägger direkt av till A2. A2 avslutar eller spelar vidare till A3. Tränarpunkt: Första touchen med sulan, andra touchen i spelriktningen. Försvararen är passiv i första varvet och halvaktiv i stegringen.

Överföring till gräset: Mittforwarden lär sig att agera med ryggen mot mål utan att vända och att spela vidare direkt. Precis det som avgör mellan mittbackarna i 11 mot 11.

2. Inspark under 4-sekunderspress

4-sekundersregeln vid inspark tvingar fram ett omedelbart beslut under tidspress. På träningen simulerar övningen pressmomentet i en fast situation.

Uppställning: A står ytterst vid sidlinjen med boll, tre möjliga mottagare står inne på planen, en försvarare närmar sig inifrån. Genomförande: Tränaren ropar ”boll” och startar en synlig nedräkning (hand i luften eller stoppursapp). A måste sparka in bollen inom 4 sekunder. Variation: Tränaren ropar ut en målzon (främre, centrala eller bortre zonen) och A måste passa dit.

Överföring till gräset: Inkastsituationer spelas snabbare; spelaren utvecklar det automatiska avläsandet (”var finns alternativ 1, 2 och 3?”) under sekunderna före den fasta situationen.

3. Stationsskott

Den som roterar mellan tre olika avstånd och vinklar under samma pass förbättrar avslutsträffsäkerheten mätbart. Stationsskytte med rotation är den effektivaste formen för det.

Uppställning: Tre stationer med tre bollar var, en i 45 graders vinkel från vänster, en centralt 10 meter framför målet och en i 45 graders vinkel från höger. Genomförande: Varje spelare skjuter tre bollar per station och roterar sedan en station åt höger. Räkna träffar per station. Tränarpunkt: Annat avstånd, annan skottteknik — variera medvetet mellan tåspark, insida och vristspark beroende på station.

Överföring till gräset: Spelarna bygger upp en rörelserepertoar som går att plocka fram direkt vid vändning och avslut i straffområdet. På gräsets större mål stiger träffprocenten märkbart, eftersom skottvalet är tränat.

4. Presstriggers i fyrablock

Presstriggers är definierade spelmoment som sätter i gång lagets press. I futsal är det framför allt: passning till ytterspelaren, retur till målvakten och hög boll utan tydlig adress.

Uppställning: 4 mot 4 plus målvakt på blockytan (15 gånger 20 meter, en halva av hallen). Genomförande: Tränaren (eller målvakten) startar spelet med en passning. Det försvarande laget står kompakt och rycker fram först när den definierade triggern inträffar — passning till ytterspelaren utlöser omedelbar dubbelpress. Tränarpunkt: Prata inte om presspelet i allmänhet, bara om den konkreta triggern.

Överföring till gräset: Motpress på gräset börjar med samma mekanism: läs av, skjut upp tillsammans, överbelasta bollsidan. Den som övar det 20 gånger per pass i hallformat har mönstret intuitivt i mars. För den utförliga varianten på gräs, se den separata artikeln om motpress för amatörlag 13–14 år.

5. Väggspelare och avslut

Väggspelaren, en särskild form av pivoten som spelar en väggpassning, är futsalens snabbaste avslutsmönster från halvplan.

Uppställning: Bollhållande spelare A vid det övre straffområdeshörnet (10-metersmärket), stillastående väggspelare P vid första stolpen med ryggen mot mål, försvarare V i ryggen på A. Genomförande: A passar i fötterna på väggspelaren, sprintar omedelbart förbi försvararen in i straffområdet, P lägger direkt tillbaka i löpningen och A avslutar. Tränarpunkt: Väggspelaren får inte ta ett andra steg. En touch tillbaka. A:s andra touch är avslutet.

Överföring till gräset: Ett av få mönster som spelas exakt likadant i futsal som på stor plan. Väggpassningen vid straffområdeshörnet är grundformen för ”spel över tredje man”, som ändå introduceras vid 13–14 år. I futsal dyker den upp tio gånger per match, på gräset kanske två — inlärningen per träningspass blir därefter.

Skadeförebyggande: FIFA 11+ anpassat för futsal

FIFA 11+ är det standardiserade uppvärmningsprogram som FIFA tog fram i början av tvåtusentalet för gräspraktiken: 20 minuter, tre delar (löpbaserad, styrkebaserad, sprintbaserad), med belagd minskning av skador utan kontakt på 30 till 50 procent. Programmet har överförts till futsal och prövats i fyra delstudier på amatörspelare.

De centrala resultaten:

• Ingen negativ effekt på prestationsförmågan. Oron hos vissa tränare, att en längre uppvärmning kostar energi under matchen, går inte att belägga med data.
• Bättre balans och proprioception. Särskilt de enbenta stabilitetsövningarna förbättrar fotledens reflextid mätbart.
• Färre knä- och fotledsskador i utvärderingen vid säsongens slut.

Anpassningen till hallen är minimal: löpdelen kortas till hallens mått (i stället för 40 meters löpning med vändning vid koner blir det 15 meter med vändning), och sprintdelen använder hallens diagonal. Alla styrke- och balansövningar är oförändrade. Bygger du in det i hallen har du ett vetenskapligt underbyggt uppvärmningsprogram och vinner 10 till 15 minuter jämfört med en improviserad löprunda utan plan.

Obligatoriska delar per pass (20 minuter totalt):

• 8 minuter löpbaserad uppvärmning med riktningsändringar, skipping och korta ryck
• 6 minuter styrka och balans (bryggvariationer, enbensstående, tåhävningar)
• 4 minuter sprintdel med två korta sprintvändningar

Skadeepidemiologin i futsal är väl undersökt: skador utan kontakt i fotled och knä står för 60 procent av alla frånvarofall, exakt de skadetyper som FIFA 11+ adresserar. I ungdomsfotbollen gäller det i än högre grad, eftersom tillväxtperioder höjer risken ytterligare.

Vanliga myter som föreningsfolk tror om futsal

Myt 1: futsal är bara ett litet hallkick och utvecklar inte spelarna. Fel. Siffrorna talar emot: fler bollkontakter, fler beslut per minut och högre pressintensitet än på gräset. Proffsbanorna är fulla av tidigare futsalspelare — Messi, Ronaldinho, Iniesta, Xavi, Falcao.

Myt 2: futsalbollen är farlig, för den är för tung och studsar dåligt. Fel åt båda hållen. Bollen är lättare i sin spelverkan (den rullar långsammare och studsar 60 till 65 procent lägre), och det är just det som gör den säker på hårt golv. Småskador på smalbenen uppstår i hallen snarare genom sargkontakt i klassisk hallfotboll än genom bollen.

Myt 3: futsalmålen är för små, det frustrerar anfallarna. Fel. Målet är 3 gånger 2 meter, mindre än gräsmålet (7,32 gånger 2,44 meter), men proportionerligt mot hallens storlek. Målvakten har mindre yta att försvara, anfallaren har mindre måltavla, och spelprincipen förblir rättvis. Den som regelbundet skjuter mot det mindre målet träffar det större gräsmålet bättre efteråt — den smalare korridoren disciplinerar skottekniken.

Myt 4: futsal förstör skottstyrkan hos mina spelare. Fel. Att skottstyrketräning skulle sorteras bort i hallen är en myt från åttiotalet. Bollen är bara något mindre reaktiv, skottekniken är densamma. I futsal används insida, tåspark och vristspark till och med oftare än i 11 mot 11 på stor plan.

Myt 5: flickor gillar inte futsal. Fel. Antalet aktiva kvinnliga futsalspelare växer i Sydamerika sedan 2015 snabbare än damfotbollen på stor plan. Kontaktdensiteten och det snabba spelflödet tilltalar just flicklag, eftersom de tillåter mindre fysisk närkamp än 11 mot 11.

Myt 6: futsalkunskap måste byggas upp separat i föreningen, och det lönar sig inte. Fel. De åtta viktigaste reglerna är förklarade på 30 minuter, planen finns i varje normal hall (eller markeras med krita) och bollen kostar ett par hundra kronor. Har du hallträning en gång i veckan integrerar du futsal som format utan merarbete.

Futsal för flickor och damer: den underskattade hävstången

En internationell rapport från Argentinian Junior Female Futsal Federation (AJFSF) har samlat in tillväxtsiffror världen över. Kärnresultat: FIFA:s insatser för damfutsal är otillräckliga (citat ur rapporten: ”FIFA's lack of commitment to women's futsal”), samtidigt som de nationella damligorna i Sydamerika växer tvåsiffrigt varje år.

I svensk föreningsvardag är läget enklare: flicklag är i många föreningar sega att få i gång, eftersom tröskeln känns hög (blandade lag, jämförelsen med pojklaget, brist på kvinnliga tränare). Futsal sänker tröskeln av tre skäl:

• Mindre kroppskontakt jämfört med sargfotboll. Glidtacklingar är förbjudna och sargsmällar försvinner helt.
• Fem mot fem i hallen är socialt mer slutet. Gruppen står samlad vid sidlinjen och känner varandra bättre efter tre halltillfällen än efter tre veckor på gräset.
• Snabba framgångsupplevelser genom hög kontaktdensitet. Den som är på bollen oftare får fler ögonblick som lyckas.

Flickor utan tidigare futsalerfarenhet som genomfört spelbaserad träning under flera veckor förbättrade sig tydligt i självtillit, motivation och prestation jämfört med en grupp med konventionell träning, samtidigt som avhoppen var färre.

Ansvarar du som tränare för att bygga upp ett flicklag i föreningen finns en utförligare vägledning i starta ett flicklag i fotboll och de vanligaste hindren. Futsal som format passar särskilt bra som ingång, eftersom det ger snabbt synliga framgångar.

Starta en egen futsalsektion? Det är ett eget ämne med föreningsstruktur, tävlingsbestämmelser och tränarutbildning. En separat steg-för-steg-guide om att starta en sektion kommer inom kort här på bloggen; till dess ligger den formella grunden hos SvFF och ditt distriktsförbund.

Planera en inomhuscup med futsalregler

Mynnar vinterträningen ut i en föreningscup är steget till futsalformat kort. Tre anpassningar räcker jämfört med den klassiska hallcupen:

• Två domare per match. I futsal finns två domare (huvuddomare och andredomare), plus en tidtagare med foulräknare vid sidlinjen. I ungdomssammanhang går det också bra med en domare plus en pålitlig tidtagare och räknare.
• Ackumulerade foul räknas med, och från det sjätte foulet per halvlek blir det 10-metersfrisparken utan mur. Dokumentera det synligt på en tavla eller i matchprotokollet.
• Sidlinjer i stället för sarg. En markering med tejp (eller krita, om det är tillåtet) räcker. Spelflödet blir märkbart långsammare här, eftersom varje boll ur spel leder till inspark — det är den viktigaste mentala omställningen för föräldrar och spelare.

Speltiderna ligger kvar på standard: 2 gånger 10 minuter i gruppspelet, 2 gånger 15 minuter i slutspelet. Med en hall i tre timmar och åtta lag är en grupp om 4 plus två semifinaler plus final realistiskt, samma upplägg som du känner igen från gräset.

Själva spelschemat byggs precis som på gräset: alla mot alla i gruppspelet, slutspel, pauser inräknade, planer fördelade. Vill du göra schemat på 20 minuter i stället för två timmar tar du ett färdigt spelschema för 5 till 10 lag som mall; formatmenyn stöder futsalspeltider och räkning av ackumulerade foul direkt. Hela checklistan för en inomhuscup, från domarpool via förtäring till prisutdelning, hittar du i artikeln arrangera en inomhuscup: checklistan.

Har du aldrig arrangerat en inomhuscup förut: en planeringstidslinje med kiosk, domartillsättning och pokalbeställning startar typiskt sex veckor före datumet. Spelschema, laganmälningar och hallhyra är de första stegen, och glöm inte cuptillståndet — sanktionen söker du hos ditt distriktsförbund innan inbjudan går ut. Resten följer efter.

Vanliga frågor

De vanligaste frågorna om futsal i ungdomsfotbollen, från ålder via utrustning till cuparrangemang, besvarar vi i FAQ-blocket längst ner på sidan. Saknar du en fråga, skicka in den till redaktionen; vi fyller på FAQ-blocket löpande.

Träningsplan att ladda ner

Sexveckorsplanen med tolv pass som utskrivbar PDF: fas 1 tillvänjning, fas 2 teknik plus pivot, fas 3 tävling. Tänkt för 11 till 14 år, med två 60-minuterspass i veckan.

Källor och vidare läsning

Regelverk och tävlingsbestämmelser:

• FIFA, Futsal Laws of the Game 2025-26 — fullständigt regelverk, fritt online hos världsförbundet
• FIFA, Amendments to the Futsal Laws of the Game 2025-26: Summary of changes EN — översikt över ändringarna mot föregående säsong
• DFB (tyska fotbollförbundet), Futsal-Ordnung und Durchführungsbestimmungen, Heft 06 (per 2024-01-01) — formell ram i tyskt seriespel
• FA, FA Futsal Youth Cup — Basic Competition Rules — engelska ungdomstävlingsregler som referens för föreningscuper

Idrottsvetenskap och prestationsanalys:

• Spyrou, K. (2023), Match demands, players' characteristics, and neuromuscular performance across the season in elite futsal players, avhandling, Universidad Católica de Murcia
• Stasiuk, I. (2017), The structure and content of the preparatory period in futsal in the annual training cycle of skilled players, Physical Activity and Health 12:25-30
• Ahmed, H. S. (2021), Physiological and cognitive performance of Futsal and Football referees, PhD Thesis, University of Kent
• Vähäkoitti, V. (2017), Physical performance of Finnish futsal players: Analysis of intensity and fatigue in official futsal games, Master Thesis, University of Jyväskylä
• Kocić, M., Joksimović, A. & Stevanović, M. (2016), Differences in explosive strength of legs between football and futsal players, Facta Universitatis Series: Physical Education and Sport 14(2):269-278

Träning och metodik:

• Noonun, C., Tulyakul, S. & Disawat, M. (2025), Effect of the station training program on shooting accuracy in futsal, African Educational Research Journal 13(4):403-410
• Tanyeri, L. & Öncen, S. (2020), The Effect of Agility and Speed Training of Futsal Players Attending School of Physical Education and Sports on Aerobic Endurance, Asian Journal of Education and Training 6(2):219-225
• Beik, S. & Dehghanizadeh, J. (2024), Effect of Futsal-Based Game Training on Performance, Self-Efficacy, Motivation, and Exercise Addiction in Adolescent Non-Athlete Girls, bioRxiv preprint
• Alves, I. m.fl. (utan år), Campeonato de habilidades específicas no futsal, Revista Brasileira de Futsal e Futebol

Skadeförebyggande:

• Lopes, M. A. G. (2018), The FIFA 11+ injury prevention program in amateur futsal players: effects on performance, neuromuscular function and injury prevention, avhandling, Universidade do Porto
• Ruiz Pérez, I. (2023), Epidemiology and prediction models of injuries in elite futsal, Doctoral Thesis, Universidad Miguel Hernández de Elche

Damfutsal och inkludering:

• AJFSF (2024), Report on the Women's Futsal — Argentinian Junior Female Futsal Federation
• Sparreboom, C. (2022), Silence on the Field: Deaf and hard of hearing football, futsal, and other team sports players' experiences of sports inclusion and participation, Master Thesis, Leiden University

Allmän introduktionslitteratur:

• The Football Association, A Beginner's Guide to Futsal — engelsk introduktionsguide
• US Soccer, Getting Started with Futsal Handbook
• UEFA, The Technician (mars 2026) — UEFA-magasin med futsaltema